Lindvattnet's Kennel

Vi tränar i ett ridhus tillsammans med många andra, vi hyr ridhuset tillsammans. När jag kom dit så står det 4 bilar med luckorna öppna och hundar som vrålar i mörkret. Det har vi inte varit med om förut. Jag blir lite fundersam vad detta är. Där står det 4 poliser som ska träna PÅ VÅRAN TID!!! De har inte varit med och betalat, så de beslutar att vänta tills vår träning är över. Men ingen går ut och tar hand om sina hundar, de vrålar som att de ska äta upp oss och våra hundar. Diza gillade verkligen inte det. I mörkret ser hon ju inte utan bara hör dem. Många av de andra hudarna reagerar och försökte att fly. Men ingen av poliserna reagerar. En av hundarna flydde in i ridhuset så han höll på att dra kull sin matte. Vad säger en polis till henne. JO "där bestämmer hunden, ska jag visa hur du får slut på det". Hunden är en valp, i stor förpackning. Som tur var blev inte matten svarslös utan svarade att "jag vill inte ha kvick fix". Hundarna fortsätter att vråla. Till slut klarar jag inte av det längder, går och talar om att nu fick det vara nog. Få tyst på dem och låt oss träna ifred. Då får man ett lite hånfullt flin om att det är väll bäst att träna på det..... Vad lär sig våra hundar av det??? Jag vet att man ska ta tillfället i akt och träna på sånt som inte hundarna har varit med om. Men när det blir så här, så tror jag inte att det ger något positivt till hundarna. Det blir bara en upplevelse som de inte mår bra av. Vrålande hundar i mörkret och helt överrumpplat... Men de gick ut och fick tyst på hundarna, till slut. Jag var milt sagt arg. Respektlöst tycker jag det var av dem. Men ändå så blev träningen bra till slut som tur var. Vargarna i bilarna tystnade. Det var skönt att det gick bra till slut, för att ha ett sånt minne med sig hem för hundarna hade inte varit roligt. Vi fick sluta med rolig träning det var skönt.