Första dygnet

Har gått riktigt bra, Diza matar, tvättar de små nästan hela tiden. Hon är vaksam på familjens andra hundar, så att de inte kommer in.
Trullsa är mycket nyfiken på vad som händer i valprummet, vill nog gärna dit och titta. Men hon vet att det är lika bra att hålla sig på avstånd så att Diza för vara ifred. När deras blickar möts så talar Diza om, med sin baston att hon inte är villig att dela valparna med henne. Trullsa visar med hela hennes kropp och signaler att jag inte vill ta över, inte vill jag bråka med dig heller. Hon är verkligen tydlig i sina signaler. Dörren till valp rummet är alltid stängd, det gör att Diza kan vara trygg där inne. Men så måste hon ju ut och kissa ibland och det är då som blickarna kan mötas.

Jag är med och hjälper de minsta valparna att få ligga vid tuttarna lite mer än de större. så att de får äta i lugnt och slippa tampas med alla hela tiden.
Alla valpar har ökat i vikt mellan 30-50g detta första dygn. Att väga dem är viktigt tycker jag, så man ser om det är någon som skulle halka efter.

Jag är så förundrad varje gång en ny kull föds att allt bara finns där hos tiken, som att ta hand om avkomma se till att de får göra sina behov och att se till att de får äta. Förstagångs tiken nästan bara kan knäppa på en knapp så är de mammor. Verkligen naturens under.

När man sitter och smeker de små så märks det redan att de tycker om det. Men det kanske känns som mammas slickar, men gillar det de gör de.
Men att bli lyft är ingen höjdare, men det är ju en nödvändighet när man ska byta under dem och när de ska vägas. Men lyfter man försiktigt så går det med bara lite pip.

När valparna är små så delar jag av valplådan med en biabädd. Mycket för att tiken ska kunna lägga sig nära men kanske inte hos dem hela tiden.
Men Diza valde att föda sina valpar i biabädden, och hon vill ha dem där, när jag har försökt att byta platts åt dem så har hon inte gillat det. När valparna åter är i bian så lägger hon sig där och ser nöjd ut.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0