Lindvattnet's Kennel

Ja nog är Diza med valpar, magen växer och hon har blivit inåtvänd i sin blick. Hon ligger gärna i mitt knä och vill bli smekt på magen. Hon är otroligt kelen och gosig.
Det ska bli verkligen kul att vara med om en valpning igen. Det är som på nytt helt när det är hennes första gång. Vi vet ju inte hur hon är som mamma eller hur det blir när hon ska valpa. Att jämföra det med Trullsas valpning går det nog inte att göra. Eller så kanske det är väldigt lika.
Men i mitten på maj får vi se hur det blir. Vi ser verkligen fram emot den stunden.
Matlusten är tillbaka och hon äter med glädje, men nog var hon verkligen dräktighets illamående och kräktes flera ggr.
Skönt att det är över i alla fall.

Bernard är en otroligt härlig hund. Jag är nog väldigt glad att han fortfarande är hemma. Han är en glad pigg och verkligen lättlärd hund.
Att lära in nått nytt med honom tar inte lång tid, Ån så länge gör vi bara små roliga inlärningar som att sitta, ligga, vacker tass, give my five, sitta vackert, rulla runt. Vänta snällt på sin mat, och att ta godis snällt i handen.
Så klart att vi också jobbar med att gå fint i koppel, vänta på maten, kissa och bajsa ute. Sen även förbudsträning det är nog det viktigaste ändå, Att inte bita i folk och att höra när man säger Nej. Han är jätte duktig att höra när man säger ifrån. Jag tycker att de andra har varit lättlärda men det är som att han är ännu bättre på det.

Frågar man Trullsa vad hon tycker om sin valp sä säger hon nog att, "han är jätte kul att leka med och jag busar gärna både inne och ute just nu. Matte tycker inte det är ok att busa inne. Men jag struntar i det ibland.

Men när jag är trött så är han ett riktigt drygskåp då säger jag ifrån, ibland hör han men inte alltid".

.