Valparna

Börjar blir lite intreserade av varandra, små korta stunder så har de börjat leka lite med varandra. De småtuggar varandra i munnarna, han nått litet morrläte och sen strax så somnar de igen. Nu ligger de oftast lite här och där i lådan, inte så väldigt tätt intill varandra.
Annars är det fortfarande sova och äta, sova och äta. Diza har för första gången velat föja med på promenad och jag tror att hon njöt av att få sträcka på benen lite, sen var det mycket snabbt in och se att alla var kvar och mådde bra.
Hon är en jätte duktig mamma, ligger väldigt mycket hos dem fortfarande.


Valparna 1 vecka

Då har första veckan gått, alla valpar mår bra, äter och frodas. Alla väger närmare 600 och någon över.
Diza fortsätter att mata och vara duktig mamma. När det blev så många valpar kommer jag att börja stödmata med köttfärs när de fått ögon vi ca 2 veckor. Jag tror att det är bra för tiken så att jag avlastar henne lite.

De har fått så långa klor alla så i dag kommer klotången fram för första gången, annars river de sönder tiken det är inte så skönt för henne. Sen blir det att klippa klor minst en gång i veckan.
Förra kullens klor  växte som ogräs, vi får se om det är lika med dessa.
I kväll ska vi hjälpas åt att ta bilder på dem, jag har inte velat krångla så mycket med dem den första veckan, det är nog att man lyfter dem för att väga dem.
Det kommer nog någon bild här och sedan under deras knapp på hemsidan.


Ossy

Fick lite härliga bilder på Ossy. Susanne har klippt honom i dag och passade på att ta lite fina bilder.
Jag blir så glad när jag får se valparna hur de ser ut i dag.
Många flyttade ju långt bort och det är omöjigt att se dem i verkligheten.
Ossy som bor i Helsinborg åker man inte till i brådrasket. Gå in i hans mapp under galleri så får ni se fler bilder.
Alla ni andra från alla kullar, skicka gärna bilder. Det är SÅÅÅÅÅ kul att få se hur de ser ut i dag.

Dygn 5

Nu har alla valpar dubblat sin födelsevikt och de värst kritiska dagarna är över. Nu kommer vi in i en lugnare period, det är så skönt. Fortfarande är ju inte faran över, men alla ser verkligen friska och krya ut. Alla kämpar för att komma först till tutten men de största vinner nog de flesta gångerna. Jag brukar hjälpa de mindre så att de ett par ggr om dagen får äta först, då tuttarna är fyllda med mjölk, så de slipper kämpa för att dra fram mjölk när de största ätit. Men jag ser en kämparvilja i dem alla och det känns skönt.
De började kravla över kanten på bia bädden, så nu har jag tagit bort den och de får vara i valplådan. Jag ser att det är bättre för Diza också hon kan sträcka ut sig mer så att alla får tag i en tutte.
Diza äter som en häst, hon har fri tillgång till mat, det behöver hon nu när valparna växer och behöver mer och mer mat,
hon verkar nöjd och tillfreds.
När valparna piper så får Trullsa fram det där lätet som hon hade åt sina valpar när de pep. Då ville hon in och kolla hur de hade det, on det var någon som var kissnödig eller nått, lika vill hon nog nu också. Men när Diza tittar på henne så viker hon bort huvudet, hon vill inte utmana Diza.
Jag tycker det är så härligt att titta på samspelet mellan tikarna.
Vi har gjort så att jag legat i valprummet när valparna föds och hela tiden tills de flyttat. Bernard är ju van att vara i samma rum som mig, men nu har ju han och Trullsa fått flytta upp till Bertil i sovrummet.
Men Börni har flåsat och varit vaken i flera nätter nu så Bertil har tröttnat på att inte få sova.
Så nu sover Trullsa och han i köket, det funkar jätte bra. Nu är de lugnare de också.


 


Dygn 4

Nu har mjölken runnit till riktig på Diza, valparna äter och sover. Det är mycket lugnar i valplådan nu mot i går.
Alla får sitt och trotts att de är så många så räcker maten till.
Alla valparna utom två väger nu över 400 så nog har de tagit sig fort. Att valparna inte är allt för stora när de föds gör ju att tiken har lättare valpning.
Det ser ut som att valpningen inte påverkat Diza speciellt hon mår jätte bra. Hon är inte tunn utan jättefin i kroppen.

Hon accepterar nu att Trullsa tittar in i valprummet och hon fräser inte längre åt  ´Trullsa eller Börni. Hon ville inte lämna valplådan när hon såg att Trullsa var i köket. Men nu går hon ut obehindrat.
Jag har självklart kompostgallret mellan dem, det är tryggt för Diza hon vet att de inte kommer in till valparna när hon är ute.
Hon lämnar dem lite mer nu, går in i vardagsrummet och tillbaka igen,
Jag har delat av med kompostgaller så att hon kan gå friare och de andra två är på andra sidan.

Dagens bild, resten sätter jag in i deras mapp.



Dygn 3

Natten har varit rätt lugn bara Diza skulle ut ett par ggr, men det är snabbt gjort, hon gör sina behov så är hon inne igen.
.Jag såg till att Diza slickade ren alla valpar. Jag ser på henne att hon lärt sig att känna vem det är som behöver hjälpas att kissa och bajsa. Hon slickade nog lite här och där första dygnet, men i går kväll var det riktigt målmedvetet., dp blir det ju lugnare i lådan. 
Alla valpar väger nu över 300 och några över 400 så nog växer de på sig. Det är så mysigt att sitta och titta på dem hur de målmedvetet letar efter en tutte och när de sen har ätit sig mätt bara lägger sig och ser så nöjd ut. 
 

2:dra dygnet

Det var lite pipigt i går kväll, då hjälpte jag till lite med kisseriet och bajsningen och Diza hinner nog inte riktigt med, det är inte lätt att hinna med alla 9, men sen sov de alla så gott.
Jag vaknade några ggr när det blev matdags men så somna vi om igen.
Ny vägning i dag och jag har sett att alla går upp. de två minsta följer varandra på grammet, ska bli intressant att se om de kommer att göra det hela tiden. nu väger de minsta 275 och sen väger den tyngsta 350 alla de andra där emellan.
Så nu kan jag börja slappna av lite mer.
Här kommer dagens bild. Nog tycker jag att de har vuxit till sig, vad tycker ni?



Första dygnet

Har gått riktigt bra, Diza matar, tvättar de små nästan hela tiden. Hon är vaksam på familjens andra hundar, så att de inte kommer in.
Trullsa är mycket nyfiken på vad som händer i valprummet, vill nog gärna dit och titta. Men hon vet att det är lika bra att hålla sig på avstånd så att Diza för vara ifred. När deras blickar möts så talar Diza om, med sin baston att hon inte är villig att dela valparna med henne. Trullsa visar med hela hennes kropp och signaler att jag inte vill ta över, inte vill jag bråka med dig heller. Hon är verkligen tydlig i sina signaler. Dörren till valp rummet är alltid stängd, det gör att Diza kan vara trygg där inne. Men så måste hon ju ut och kissa ibland och det är då som blickarna kan mötas.

Jag är med och hjälper de minsta valparna att få ligga vid tuttarna lite mer än de större. så att de får äta i lugnt och slippa tampas med alla hela tiden.
Alla valpar har ökat i vikt mellan 30-50g detta första dygn. Att väga dem är viktigt tycker jag, så man ser om det är någon som skulle halka efter.

Jag är så förundrad varje gång en ny kull föds att allt bara finns där hos tiken, som att ta hand om avkomma se till att de får göra sina behov och att se till att de får äta. Förstagångs tiken nästan bara kan knäppa på en knapp så är de mammor. Verkligen naturens under.

När man sitter och smeker de små så märks det redan att de tycker om det. Men det kanske känns som mammas slickar, men gillar det de gör de.
Men att bli lyft är ingen höjdare, men det är ju en nödvändighet när man ska byta under dem och när de ska vägas. Men lyfter man försiktigt så går det med bara lite pip.

När valparna är små så delar jag av valplådan med en biabädd. Mycket för att tiken ska kunna lägga sig nära men kanske inte hos dem hela tiden.
Men Diza valde att föda sina valpar i biabädden, och hon vill ha dem där, när jag har försökt att byta platts åt dem så har hon inte gillat det. När valparna åter är i bian så lägger hon sig där och ser nöjd ut.



Bara valparna

Här passade jag på när Diza var och kissade. Små knyten.

Bilder på nyingarna

Nu ligger Diza med dem och är en så stolt mamma. Det är en fröjd att se hur duktiga de blir på en gång. De faller in i sin nya roll omedelbart.
Hon har gått ut och kissat ett par ggr och sen har hon också ätit, Det är bra för då kommer allt igång snabbt.
Här kommer bilder.
Först en bild på magen som den såg ut 2 dagar innan valpningen. sen de små ljuvliga knytena.





Äntligen är de här

Ja då har Diza ÄNLIGEN fått sina valapr. Hon var väldig orolig i går kväll och bäddade och flåsade. Sen skulle hon ut stup i kvarten ända fram till kl 3. Kl 03,25 är den första född en liten fin pojke. sen kom de en valp till och en till och..... Vet inte om det är slut än. Men nu har hon fått 9 st 5 pojkar och 4 flickor.  -Den sista är född 05,55 så inte har det tagit lång tid.
Men hur ska jag kunna skilja på dem, de flesta är helt bruna med vitt under magen. två av dem har mer vitt på huvudet och på halsen.
Diza har haft en väldigt lätt valpning, två krystar sen har de varit ute. Hon har slickat på dem omedelbart och tagist nästan alla navelsträngar själv. jag har ändå varit med och assisterat, torkat och stöttat. Sen är det ju inte lätt för henne att ha så många och inte lägga sig på dem eller så. Men hon är ändå väldigt försiktig. En har jag fått plocka fram som hamnade under henne.
Skriver mer sen. Vet inte hur jag stavat heller, kollar det sen, det känns som ganska oviktigt just nu. Bilder kommer också när jag får till det.

Nä inte i natt heller

Ja då har vi åter haft en lugn och skön natt. Hon har sovit och inte visat några tendenser till att valpa.
Jag har tempat henne igen nu på morgonen och tempen ligger under 37. Hon äter inget och hon har kräkts, så det närmar sig mer och mer. Jag känner sparkar och det är mycket livligt i hennes mage.
Ska bli spännande att se hur många det finns där inne. Hon har bäddat och stökat i valplådan men nu liggger hon på golvet och sover.
Nyss när vi var ut så ville hon in under altanen det är nytt, hon har aldrig varit intreserad av att krypa in där.
Nu ligger hon under fotpallen, det är väll trångt och bra där.

Inga valpar i natt heller.

Hon har sovit lugnt hela natten och inte ens bäddat. I går hade tempen gått ner till 36,4, i  dag är den åter över 37 så jag tror att mycket längre till kan hon inte gå. I dag är det på den 63 dagen.
Nu på mogonen ville hon inte äta upp allt det är ovanligt när det gäller henne. I små portioner och på lång tid så har hon ätit upp maten nu.


Dizas temp

Har börjat sjunka, nu är den under 37 så vi får se vad som händer i natt eller i morgon.
Jätte spännande är det.
Hon är väldigt nära mig och vill inte att jag ska gå ifrån henne. Jätte kelen är hon.

Inga valpar än

Ja då har vi haft en lugn natt igen. Diza har sovit lugnt och fridfullt under min säng. Valplådan är hon i och bäddar om i men sen ligger hon under sängen. Jag tempade henne nu på morgonen och fortfarande har hon 37,5 så vi får vänta ett tag till.
Det blir nog som jag sa att valparna kommer på torsdag, "ler" får se om jag kände rätt.
Hon är fortfarande gärna med på promenaden och är inte speciellt påverkad av det. Hon är rejält musklad och det märks verkligen nu. Det är skönt för henne att inte behöva vara så påverkad även om magen är tung. Förhoppningsvis får hon en valpning som går smidigt. Men det är inget man kan säga nu utan det visar sig när det är dax, men önska kan man.
Trullsa är lite nyfiken på valplådan nosar och tittar.
Berni han fattar nog inget alls utan leker på som den lilla underbara valp han är.
Skönt för mig att jag fick en bra natt, då är jag mer redo för det som ska komma.


Nelson är en riktig lite skeppare

Det kom lite bilder på Nelson i sitt rätta element. Han kommer att bli en riktigt härlig spepps gosse och hjälpa matte och husse när de seglar.
Här har han provat sin nya flytväst. Det är ju jätteviktigt när man nu ska ut och segla.



Härliga bilder.


Dizas dräktighet.

Nu har jag börjat tempa Diza så att jag får lite koll på hur dräktigheten går frammtå.
Hon har fortfarande en ganska hög temp. i går låg den på 37,6 och i dag 37,4. 
Det jag ser är att det inte kommer igång någon valpning just nu i alla fall..
När tempen dyker ner till ca 36 och börjar vända uppåt igen, då vet jag att valpningn kommer igång under det närmaste dygnet.
Diza är innåtvånd, lite tröttare än vanligt, sover en hel del, kelen och ligger ofta med huvudet mellan tassarna om ni förstår hur jag menar. Hakan är platt mot golvet.

Hon har burit valparna väldigt långt inne men så plöttsligt ser vi att hennes mage har som fallit ner.
Då orkade väll inte musklerna hålla emot längre. Men hon är fortfarande väldigt smidig och hon orkar följa
med på promenader utan några problem. I natt höll hon på att böka runt i valplåda en hel del. Men sen somna hon
lugnt och tryggt.
Nu går vi en spännande tid till mötes.

En ny dag

I dag är det inte den där härliga morgonen som jag skulle önska att alla morgnar vore.
Natten har inte varit någon höjdare, var vaken varje 20 minuter för att benet värket. Så fort jag vände mig så skar det som knivar i höften dessutom hade jag så förbaskat ont i vaden som har börjat bli en följetång. Jag tränar och tränar, men värken blir bara värre och värre. Men de säger att det blir bättre när musklerna har börjat fungera bättre.
Tur jag har de underbara hundarna som jag har. Alla tre bara går ut och kissar kommer in igen, får sig lite mat och sen sätter de sig runt mig och bara gossar. Nu ligger de och sover igen, väntar på att matte ska klara av att ta kisserundan runt byn. Även om dagen började som den gjorde så blir man ju glad av dessa tre underbara varelser.
Hoppas medicinen snart har gjort sitt så att jag kan bli människa igen.

Goa Dizas mage växer och hon fortsätter att vara lika trygg och lugn som hon varit. Hon är fortfarande kelen och vill vara nära mig. Snart är dagen D här. Det ser vi verkligen fram emot.

Fyrhjulingen

Ja då har vi skaffat oss en till leksak. Ja det kanske inte är hela sanningen, utan det är nog mer för att jag
har problem med mitt ben och behöver komma ut i naturen. Dessutom behöver hundarna motion.
Sakta men säkert så kommer jag att lära dem att gå fot med mig när jag kör.
Trullsa är jätteduktig redan, men Diza tar jag det lugnt med nu när hon är dräktig, hon får bara tassa lite sen får hon gå med Bertil. Berni gillar verkligen att åka med, hihi sitter som en lite galionsfigur på tanken. Han sitter fast i ett bälte runt min midja, så att han inte kan trilla av.
Så nu puttrar vi på åkern det är skitkul "ler".




Inga fartdårar här inte "fniss"

Hälsade på min syster.

I går gjorde jag en tripp till min syster som bor i Bro kommun, stället heter Kålsta. Vi var hem till hennes dotter och hälsade på hon bor i Bålsta.
Jätte trevligt att träffa dem alla. Det var inte igår jag var där.
Juliett har hunnit bli strax över 1 år och Josefin som är Roddes dotter är snart 4 år.
Bernard var med och fick lite social träning. Han gillade verkligen frlickorna.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0